Trots den höga profilen är det inte många som känner till Kumons läroplan. Även om det finns vissa inslag som man delvis förstår, t.ex. beräkningshastighet och förutseende inlärning, är vissa aspekter av den övergripande bilden svåra att förstå.

Men på grund av bredden i de ämnen som Kumon behandlar har det en inverkan på ditt barns övergripande inlärningsplan. På grund av den höga graden av inflytande är vikten av att förstå och planera helhetsbilden också mycket betydande.

I den här artikeln kommer vi att behandla Kumons japanska läroplan, som är särskilt svår att förstå som helhet på grund av den stora mängden Kumon-material och enheternas tvetydighet. Kumon Japanese är en stor volym, men låt oss försöka förstå den en efter en.

Kontroll av läroplanen

I Kumon tilldelas varje årskurs en bokstav i alfabetet, och materialet lärs ut i tur och ordning.

För det japanska språk som behandlas i den här artikeln är läroplanen indelad i 31 nivåer från 8A till O (exklusive forskningskursen). Den täcker också ett mycket brett åldersspann, från tre år till universitetsstudenter.

Ta reda på hur läroplanen fortskrider

Så hur går Kumon tillväga med dessa material?

I grund och botten relaterar Kumon inte det faktiska betyget till hur materialet fortskrider. Om förståelsen är tillräckligt snabb kan man gå framåt med hur många betyg som helst, och om det finns områden som är oklara kan man gå tillbaka flera betyg efter det aktuella betyget. Detta kallas "förebyggande inlärning" och är en av anledningarna till att Kumon får så mycket uppmärksamhet.

Innehållets svårighetsgrad betonar grunderna och går inte så djupt in i varje område att det kan användas som ett inträdesprov för svåra skolor i någon av de lägre högstadie-, gymnasie- och universitetsintagningsproven. I stället upprepas grunderna grundligt, så att eleverna kan förvärva en mycket hög nivå av färdigheter, särskilt när det gäller snabbhet. På japanska är Kumon unikt på så sätt att eleverna även när de konfronteras med svåra texter kan förstå huvudpunkterna snabbt och noggrant.

I Kumon är läroplanen i princip självstudier, där eleverna löser utskrifter i en bestämd takt varje dag. Eftersom det inte finns några svåra problem som kräver tanke- och tillämpningsförmåga löses även problem inom nya områden på egen hand med hjälp av exempelproblem. I de flesta fall deltar eleverna i lektioner två gånger i veckan, men det förekommer inga lektioner i klassrummet, utan de förväntas i stället svara på läxor och lösa dagens utskrifter.

Förstå läroplanen mer i detalj

Hittills har vi tittat på den stora bilden. Nu ska vi titta närmare och se vilka material och vilken typ av innehåll som täcks. I texten är Kumon Japanese indelad i åtta steg, men om du vill veta mer om innehållet i materialen mer i detalj kan du läsa länkarna till den förklarande texten för varje material.

8A: Att möta språket genom ljud och former

Det första av 8A-materialet är det allra första materialet.

Nyfödda barn är ännu inte medvetna om språk. De kan ännu inte skilja mellan ljud och ord, eller bokstäver och annan visuell information som inte har någon betydelse. Från och med nu lär de sig gradvis att känna igen meningsfulla ljud, former och ord.

Kumon tar sig an detta genom att "sjunga för dem" och "kanji-kort".

Många kan tycka att det är förvånande att kanji används före hiragana, men kanji har distinkta former och är, till skillnad från hiragana, kopplade till konkreta föremål som "hund" och "himmel", vilket gör dem mer bekanta för spädbarn än hiragana. Kanji som de lär sig här kan vara bortglömda när de kommer till grundskolan, men det är en effektiv metod på detta stadium av teckenigenkänning.

Högläsning blir ett tema i 7A till 5A

Från 7A till 5A blir högläsning huvudfokus.

Efter att ha mött ords ljud och former i 8A är nästa steg att koppla samman bokstävernas "former" och uttalsljuden genom högläsning. När det gäller t.ex. ett äpple skrivs en illustration av ett äpple och ordet "äpple" bredvid varandra, och föräldern läser ordet högt för barnet samtidigt som han eller hon pekar på illustrationen och bokstäverna.

I detta skede utvecklas förståelsen ofta inte så långt att bokstäverna kan läsas på egen hand. På ordnivå kan de ha korttidsminne, men när de kommer till de korta meningarna som förekommer runt 5A kan det vara lite svårt att kunna läsa meningarna i detta skede av kursmaterialet. När ditt barn gradvis förstår sambandet mellan illustrationerna, bokstäverna och meningarna kommer det dock gradvis att bygga en grund för att förstå orden och meningarna själva.

Om ditt barn började med Kumon vid tre års ålder kan han eller hon hitta det första hindret runt 5A. I allmänhet är dock materialet i detta område relativt lätt att ta itu med eftersom det bygger på att läsa för barn.

Från 4A till 2A handlar om hiragana.

Fram till 5A har barnen blivit bekanta med begreppet ord. Från och med denna punkt behandlas begreppet hiragana.

De ord och meningar som vi hittills har lärt oss har betydelser. Vare sig det är "äpple" eller "idag är det soligt" har ord och meningar betydelse och kan illustreras och upplevas i det verkliga livet.

Själva hiragana, såsom "a" och "ka", har dock i princip ingen betydelse. Åtminstone i läromedlen behandlas hiragana som fonetiska tecken. Eftersom de inte har någon konkret betydelse är de svårare att förstå för små barn.

Ett annat viktigt ämne är att förutom läsning nu även skrivning ingår i läromedlen.

Om du läser högt kan ditt barn i viss mån gå igenom materialet passivt. Det är samma sak som en bilderbok, så man behöver inte studera vid ett skrivbord. Men "skrivandet" är annorlunda. Om de inte rör händerna på egen hand kommer de inte att kunna göra klart utskrifterna, och utan skrivbord kommer de inte att kunna skriva orden.

Barn som lär sig detta materialområde har ofta ännu inte kommit in i grundskolan. De har naturligtvis inga studievanor och kan ha svårt att koncentrera sig under långa perioder på grund av sin ålder. Man kan säga att bördan för föräldrarna är störst på detta område.

Att lära sig grundläggande grammatik i A till C

A-materialet finns just på grundskolans första årskurs.

Katakana, kanji och grammatikfrågor introduceras också från A. Från B introduceras också läsförståelsefrågor. Det är ungefär vid den här tiden som den studieliknande inlärningen börjar.

Läsförståelse fokuserar på berättande texter snarare än kritiska texter. Detta beror på att den berättande formen, som bygger på händelser och samtal, är mer naturlig att förstå än den logiska skrivformen. Berättande texter har dock inget fast mönster när det gäller miljö och utveckling av berättelsen, så nivån på förståelsen av materialet beror på i vilken utsträckning de har läst bilderböcker.

Från D till F uppfattas meningarna som en sammanhängande helhet.

Från D-materialet går eleverna vidare till ett stadium där de inte förstår korta meningar utan flera meningar och sambanden mellan stycken.

Från D läser eleverna sambanden mellan meningar och stycken och får frågan om vad de vill säga som en helhet.

Ur en vuxens synvinkel innebär att kunna läsa en text att man förstår hela innehållet, men i verkligheten är det många saker som måste läras innan man förstår hela innehållet. Det viktigaste är att förstå sambanden mellan D-F-materialet, och om eleverna inte har tillräckliga färdigheter på detta område kan de tyckas kunna läsa texten, men när de lyssnar på den i detalj förstår de faktiskt inte innehållet alls.

Detta gör det lätt för både barnet och föräldern att hamna i en situation där barnet verkar läsa men inte gör det. Barnet kan bli förvirrat av att det förstår innebörden av en enda mening men inte kan lösa problemet, och föräldern kan bli upprörd över att barnet inte läste texten så bra som han eller hon förväntade sig.

Förmågan att läsa samband utvecklas dock under tiden man gör materialet.

Ofta lyssnar människor uppmärksamt på lektioner och gör bra anteckningar, men av någon anledning får de inga bra resultat på proven. Det här är de barn som är bra på enkel memorering, men som har svårt med skriftliga och tillämpade frågor, och i ett visst skede tappar de bort innehållet i undervisningen. Den främsta orsaken till detta fenomen är oförmågan att förstå sambanden. I denna mening kan man säga att D-F-materialet behandlar ett mycket viktigt innehåll.

Kanji fortsätter också att täcka alla de kanji som man lärt sig på varje årskurs. Det är på detta område som du kommer att ha mest nytta av Kanji.

Sammanfattning av modern japanska från G till I

Kumon Japanese gör en paus i studiet av modern japanska med I-materialet, eftersom J-L-materialet täcker gamla och kinesiska texter, och modern japanska dyker upp igen från och med M-materialet, men där blandas gamla och kinesiska texter ihop och läsning av modern japanska är inte ämnet. De texter som behandlas bygger också på läsning av originaltexterna.

Bland de texter som behandlas finns böcker som även vuxna skulle finna utmanande om de ville läsa originaltexterna.

Personligen tycker jag att målet för Kumon Japanese bör vara slutmaterialet, men om jag skulle sätta ett annat mål i mitten skulle jag sätta slutförandet av detta I-material, för när man väl har slutfört I-materialet kommer man att kunna läsa de flesta böcker. Om du kan läsa böcker kan du lära dig nästan vilket ämne som helst på egen hand, inte bara japanska.

De som siktar på att göra inträdesprovet till junior high school siktar ofta på att slutföra F-materialet i slutet av årskurs 4, eftersom F-materialet innebär att Kumons japanska material på grundskolenivå är färdigt. När det gäller inträdesprov till junior high school har det dock endast en begränsad effekt att slutföra F-materialet. Detta beror på att problemen i inträdesproven för junior high school tenderar att vara svårare när det gäller tänkande och läsförståelse än när det gäller kunskap, eftersom de inte täcker in junior high school. Även om t.ex. faktorisering inte kan testas i inträdesprov till junior high school finns det ingen gräns för hur svåra meningarna kan vara.

Därför tenderar de japanska språkkunskaper som krävs för inträdesprov till junior high school att ligga långt över grundskolans nivå. Om du kan sätta upp dina mål i Kumon japanska före F-materialet blir det lättare att uppnå goda resultat.

Gammal och kinesisk litteratur förekommer i J till L.

Det moderna japanska språket har avslutats med I-materialet, och från och med nu är det den gamla och kinesiska litteraturen som är ämnet.

Det finns flera tillfällen då du kanske undrar om du ska sluta med Kumon. En är när barnets liv blir upptaget av högre studier eller examina och det inte längre finns tid att fortsätta Kumon. En annan är när föräldrarna förlorar meningen med att fortsätta med Kumon.

Och från J-material till L-material är den del där föräldrarna har svårt att hitta en mening med Kumon.

Detta beror på att de gamla och kinesiska texterna inte förekommer i antagningsproven till gymnasiet. Den ålder då eleverna når denna närhet av Kumon-materialet bör i allmänhet vara under mellanstadiet. Även om inträdesprov till gymnasiet är oundvikliga om man inte går i en integrerad junior- eller senior high school, förekommer gammal kinesiska och kinesisk litteratur i princip inte i frågorna i inträdesproven till gymnasiet. Det går inte att förneka att det är svårt att finna en mening med att studera för inträdesprov till universitet när inträdesprovet till gymnasiet ligger precis framför en.

Men när man ser fram emot inträdesproven till universiteten är det en enorm fördel att kunna läsa gamla och kinesiska texter, om än bara vagt, i det skede innan de fullfjädrade tentamensstudierna börjar. Detta beror på att även vid nationella universitet är textmängden och svårighetsgraden av läsfrågorna i antika och kinesiska texter inte ett så stort hinder jämfört med moderna texter. Det kan inte sägas att man kan skaffa sig en tillräcklig mängd kunskaper i form av grammatik och ordförråd för examina enbart genom Kumon, men när man väl har befäst dessa kunskaper kan man använda de antika och kinesiska texterna som en källa till poäng på nästan alla universitetsnivåer.

Ju längre i förväg du investerar, desto svårare blir det att få avkastning på din investering. Det kan komma en tid då du måste fundera på hur du ska möta J-materialet och därefter.

Att lära sig kritiskt tänkande från M till O

Det sista japanska Kumon-materialet är O-materialet. För att sätta det i ett större sammanhang är M- till O-materialet höjdpunkten i Kumon Japanese.

Fram till I utvecklar eleverna förmågan att snabbt och korrekt förstå moderna texter; från J till L ändras texterna till antika och kinesiska texter, men målet förblir detsamma: att förstå innehållet.

Från och med M-materialet är målet dock att tänka utifrån förutsättningen att förstå texten.

En viktig trend i japansk utbildning är att man går bort från inlärning och övergår till att betona förmågan att tänka själv. Detta har varit trenden sedan Yutoriutbildningen. Även om de negativa aspekterna av Yutoriutbildningen i sig själv ofta har lyfts fram, har man inte återgått till en undervisning som går ut på att plugga in efter det att den avslutats, utan man har gått över till en utbildning som utvecklar tankeförmågan på ett bättre sätt.

"Förmågan att tänka själv", som i våra föräldrars generation kanske till och med var ett hinder, blir nu ett standardkrav, precis som rapporterings- och kommunikationsförmåga. I en värld av examina, som kan tyckas vara värdelösa i den verkliga världen, kommer lärandet i Kumon också att leda till att man odlar den grundläggande förmågan att överleva i samhället.

Det tar mer än några år att slutföra läroplanen.

Vi har tittat på innehållet och placeringen av varje material i stora drag. Vi har knappt berört det detaljerade innehållet, men jag tror att volymen ändå var ganska stor.

Denna volym är det viktigaste inslaget i Kumon. Det åldersintervall som täcks är extremt brett.

Låt oss till exempel säga att du börjar med A I. Varje alfabet tilldelas 200 utskrifter, så du måste gå igenom 4 800 utskrifter för att bli klar med allt material. Dessutom måste du svara rätt på alla frågor på varje utskrift i en viss takt innan du kan gå vidare till nästa material. Eftersom det finns minst tre upprepningar kommer du inte att nå det sista Kumon-materialet om du inte har löst mer än 10 000 utskrifter, oavsett hur smidigt din inlärning går.

Och i Kumon är japanska det material som har flest bokstäver i alfabetet. Japanska har 31 alfabet från 8A till O. Jämfört med aritmetik, som har 22, och engelska, som har 23, är mängden inlärning extremt stor. Naturligtvis är inlärningsperioden också längre, och det kan vara nödvändigt att överväga ett spann på fem eller tio år.

Vilken del av barnets uppväxt kommer Kumon att ingå i? Detta bör övervägas så tidigt som möjligt.

Förstå läroplanen för att få ett försprång i din strategi

I den här artikeln har vi diskuterat Kumons läroplan för japanska språk. Vi har redogjort för vilka Kumon täcker ett mycket brett spektrum av ämnen, från förskola till inträdesprov till universitet, och vilken typ av innehåll som täcks i vilka material.

Vad menar vi med det breda spektrum av ämnen som täcks? Kumon är inte begränsat till enskilda prov, till exempel prov på junior high school. Kumon är inte begränsat till enskilda prov, t.ex. prov på junior high school eller high school, utan kan ha en inverkan på alla ditt barns prov.

Och trots att Kumon har en enorm inverkan på den totala inlärningen är det väldigt få som förstår hela bilden när de anmäler sina barn till Kumon. Detta innebär dock att om du har rätt förståelse och strategi kommer du att kunna sticka ut från mängden när det gäller examinationsstrategier.

Vi hoppas att den här texten och den här bloggen kommer att hjälpa dig att uppnå detta.