På vilken nivå ligger Kumon Japanese J:s läromedel?
Kumon Japanese J motsvarar det första året på gymnasiet.
Kumon har en grupp som kallas "J Friends" för elever som har slutfört J-materialet, och detta material är en milstolpe. Om du har slutfört det här materialet under första året i junior high school kan du dessutom få en trofé som "Highly Advanced Learner".
Vilken typ av material är Kumon Japanese J?
Från Kumon Japanese A till I var varje material uppdelat i I och II, och det var nödvändigt att fylla i 400 utskrifter för att avancera en bokstav i alfabetet. Från Kumon Japanese J och framåt finns det inga separata I- och II-material, och varje alfabet innehåller 200 utskrifter.
Låt oss nu kontrollera den officiella informationen om Kumon J-materialet.
De utgör en solid grund för en ny inlärningsfas: "Kritisk läsning baserad på materialstudier". Förvärva förmågan att noggrant förstå författarens (kritikerns) ståndpunkt och referensområden i förhållande till källtexten. Utveckla förmågan att sammanfatta argument etc. och samtidigt citera källtexter korrekt.
Medan I-materialet fram till dagens texter är skrivet på modern japanska, innehåller J-materialet material från gamla japanska texter. Förklaringarna fokuserar dock mindre på ordförråd och grammatik i den gamla texten och mer på att utveckla kritisk läsförmåga genom att betrakta den gamla texten som en "materiell text".
J-materialet har många element som anses överraskande.
Det viktigaste ämnet är att texternas genre har förändrats från modern till kobun.
Även om kobun är samma japanska som modern japanska är det inte en typ av text som alla som kan läsa japanska kan läsa. Oavsett hur mycket du gillar att läsa är det osannolikt att du kommer att kunna läsa originaltexterna till The Tale of Genji eller The Pillow Book. Även om ords betydelser och den förmodade kunskapen är en förlängning av den moderna världen finns det ganska stora skillnader. Om du någonsin har memorerat ord från gamla texter har du insett att det är ett helt annat språk.
Texterna i J-texterna är annorlunda och svårare än texterna i I-texterna.
Det är också viktigt att notera att det inte finns någon del där du måste memorera forntida vokabulär.
I de flesta fall är Kumon första gången som barn som studerar J-texter läser en seriös läsning av kobun. När man lär sig ett nytt språk, oavsett om det är engelska eller japanska, är det vanligt att börja med enkla ord och meningar och gradvis öka svårighetsgraden. Men i stället för att börja med mindre svåra passager väljer J-läroboken att presentera moderna översättningar samtidigt med kobun.
Vissa anser att detta är mer specifikt för studiet av kobun än för kobun. Det är sant att få elever börjar lära sig kobun genom att memorera ord. I skolklasser är dock tillvägagångssättet ofta att översätta varje mening till det moderna språket. Under översättningsprocessen förklaras ordförråd och grammatik, och läsförståelse och kunskapsinhämtning går framåt lite efter lite. Eftersom det inte rör sig om helt olika språk kan man säga att inlärning genom att faktiskt läsa är en ortodox inlärningsmetod.
Kumon går ett steg längre härifrån och behandlar flera stycken från det tidiga materialet. Det är mycket svårt att ge barn möjlighet att läsa många gamla texter, och till skillnad från moderna böcker är det osannolikt att de kommer att vara intresserade av detta område, men i Kumon J-materialet kan man läsa en hel rad kända gamla texter. Denna mängd läsning av gamla texter är ett viktigt kännetecken för Kumons gamla texter.
Kumon låter eleverna läsa en hel del antika texter redan från början av studierna.
Så varför är det möjligt för Kumon Kokumon-systemet att hantera ett stort antal texter redan från början av studierna av det japanska forntida språket? Orsaken ligger i den läsförståelseförmåga som utvecklats fram till I-materialet.
Förutom skillnader i ordförråd och grammatik finns det ett annat stort hinder för att läsa gamla texter. Det är kulturella skillnader. Även om man skulle kunna förstå textens innebörd är den miljö som människorna levde i och de omständigheter som de befann sig i för tusen år sedan helt annorlunda än för tusen år sedan. I en tid då vi kan komma i kontakt med människor över hela världen via mobiltelefoner finns det inget sätt för oss att lätt förstå människor som kommunicerar sina känslor genom waka-poesi.
Därför är det oftast nödvändigt att ägna mer energi åt att förstå den kulturella bakgrunden än åt att läsa själva texten. I många fall, till och med under skolundervisningen, ägnas mer tid åt bakgrunden än åt själva textens innebörd. Många har upplevt att en timmes lektion kan vara över efter bara en sida text.
De som hittills har studerat Kumon-materialet har dock vant sig vid sådana olikheter hittills. Även om de gamla texterna i sig aldrig har dykt upp i Kumon-materialet hittills har ditt barn ändå kommit så här långt genom att läsa texter som har en unik "svårighet" i läsningen inom varje område, till exempel vetenskap och litteratur.
Så "svårigheten" att läsa antika texter, handlingen att läsa texter skrivna av människor med olika bakgrund, är något som man redan har arbetat mycket med i läromedlen fram till nu. Det är alltså inte så att det är "lätt", men att läsa och förstå dessa texter med svårigheter är något som vi har gjort tidigare.
Var medveten om det oväntade i J-materialet och förbered dig på det.
Utifrån ovanstående är den inställning som föräldrarna bör ha att inte göra mer väsen av sig än nödvändigt av att de har börjat arbeta med gamla texter.
Ur föräldrarnas synvinkel kommer de att bli överraskade av att forntida texter plötsligt har dykt upp. När en stor mängd text plötsligt presenteras utan att man memorerar ordförråd och grammatik kan även föräldrar från familjer som har fortsatt med Kumon fram till J-läromedel bli förvånansvärt upprörda. En del föräldrar kan frestas att ge sina barn ytterligare Kumon-material, eftersom de tror att detta plötsligt kan bli för mycket för dem, och en del kan till och med tvivla på själva Kumon japanska.
Detta gäller särskilt om föräldrarna funderar på att göra ett inträdesprov. När allt kommer omkring omfattar proven för junior high school och high school i princip inte forntida japanska. Det går inte heller att förneka att forntida och kinesisk litteratur är ett område med få möjligheter att användas i andra situationer än vid prov. Oavsett hur man gör det kommer föräldrarna att vara mindre motiverade än när de huvudsakligen fokuserade på moderna texter. Det är lätt för dem att gå över till andra läromedel när de inte har mer bråttom att gå vidare.
Hittills har man dock förklarat att barn inte är så lika som föräldrarna tror att de är. För barn som har utvecklat en tolerans mot olika texter kan det vara svårt att läsa gamla texter, men svårigheten i sig är inte okänd mark.
Och den antika och kinesiska litteraturen är ett av de minst betungande ämnena i inträdesproven till universiteten. De kan vara knepiga ämnen om man underskattar dem för att de är japanska eller om man inte är bra på dem, men när man väl har vant sig vid dem kan man använda dem som ett vapen i ett tidigt skede. I proven krävs ofta kunskap om och förståelse av texter, och förmågan att tänka och tillämpa sig själv krävs inte ofta i ämnet kobun. Kumon betonar grunderna i alla ämnen, så det är ett ämne som passar bra ihop.
J-materialet handlar om gamla texter, men barnet har förvärvat förmågan att klara av dem. När föräldrarna inser detta bör de bevaka sina barns ansträngningar så att de inte hamnar i tvivel.